Alla måste ändå äta, så ett enkelt sätt att både förbättra både miljö, hälsa och är att äta klimatsmart mat. Vill du veta hur just du och din verksamhet blir mer klimatsmart? Läs mer under fliken ”föreläsningar och workshops”.
Vad är klimatsmart?
Jag har sammanfattat klimatsmart mat i 6 grundtankar:
1. Ät efter säsong.
2. Ät närproducerat.
3. Minska på köttmängden, och välj rätt sorts kött.
4. Välj ekologiskt.
5. Välj fisk från hållbara bestånd.
6. Släng ingen mat!
Att äta efter säsong
Att äta efter den Svenska grönsakssäsongen kan vara lite svårt ibland, i synnerhet under vinterhalvåret. Men allt går om man är lite kreativ. Ibland kan man vara tvungen att själv fråga efter lite mer ovanliga rotfrukter i grönsaker i mataffären. Att odla groddar av torkade bönor och linser är också ett bra sätt att få färska grönsaker året om.
Här ser du en lista över vilka Svenska grönsaker som är i säsong olika tider på året.
Säsongerna kan se lite olika ut, beroende på var du bor i Sverige.
Vår
Under våren kan kan äta sådant som kan lagras under vintern, t ex potatis, kål och rotfrukter, men även sådant som växter tidigt på året som nässlor, kischkål, rabarber och primörer.
Majrova, Jordärtskocka, Morot, Kålrot, Palsternacka, Pepparrot, Potatis, Rabarber, Rotselleri, Rödbeta, Sparris, Vitkål, nässlor, kischkål.
Sommar
Under sommaren kan man passa på att frossa i färska bär och grönsaker, och kanske även passa på att frysa in eller konservera en del grönsaker och bär inför den kallare årstiden.
Blomkål, bär, fänkål, gurka, bönor, grönkål, havtorn, jordgubbar, smultron, sallad, sparris, kålrot, krusbär, körsbär, lök, mangold, majrova, morot, palsternacka, plommon, potatis, rabarber, rotselleri, rädisor, rödbetor, spenat, squash, potatis, tomat, ärtor, gräslök, salladslök, kryddor.
Höst
Under hösten finns det gott om grönsaker och frukter. Många av de lite grövre grönsakerna och rotfrukterna mognar nu. Många av dessa kan lagras och användas under hela vintern.
Blomkål, broccoli, vitkål, morötter, potatis, lök, kålrot, palsternacka, rotselleri, rödbeta, bönor, fänkål, pumpa, squash, äpplen, päron, svamp, lingon, blåbär, rönnbär, nypon, kålrabbi, svartrot, jordärtskocka, svartrot, brysselkål, bönor, plommon, rättika, rödkål, slånbär, björnbär.
Vinter
Under vintern få vi hålla till godo med de grönsaker och rotfrukter som går att lagra och förvara under längre tid.
Brysselkål, lök, grönkål, vitkål, potatis, morot, kålrot, palsternacka, rödbeta, jordärtskocka, pepparrot, persiljerot, pumpa, purjolök, rotselleri, rättika, rödkål, rödlök, vinteräpplen, salladskål, svartrot.
Märkningar och certifieringar
Märkningar och certifieringar på mat har blivit allt vanligare. Att en produkt ät miljömärkt betyder inte nödvändigtvis att den är bra för miljön, men att den är bättre för miljön än andra produkter inom samma kategori. Här kommer en guide till de vanligaste miljömärkningarna.
Svanen
Svanen är en nordisk officiell miljömärkning. Hänsyn tas till produktens miljöbelastning under hela livscykeln, dvs. från råvara till avfall. Kraven gäller för energi- och vattenförbrukning, luftförorening, avfallsproduktion, hållbart skogsbruk samt buller- och markföroreningar. Krav ställs även på produktens kvalitet och funktion. Märkningen används till allt från tvättmedel till möbler, butiker, hotell och biltvättar.
Läs mer på: www.svanen.se
Bra Miljöval
Bra miljöval är naturskyddsföreningens miljömärkning. Kraven på produkterna är hårt ställda och skärps efter hand så att produkterna successivt måste utvecklas och förbättras. Märkningen används till både varor som papper och tvättmedel, men även till tjänster så som transporter och försäljning av livsmedel i en butik. Hela företag kan inte omfattas av märkningen.
Läs mer på: www.naturskyddsforeningen.se/bramiljoval
EU ekologisk
EU:s märkning av ekologiska produkter enligt EU:s regelverk. (Vilket inte är lika strängt som till exempel den svenska KRAV-märkningen.)
Läs mer på: http://ec.europa.eu/agriculture/organic/conumer-confidence/logo-labelling_sv
KRAV
KRAV-märket garanterar att livsmedlet har odlats utan kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel eller GMO. Varan får bara innehålla naturliga tillsatser, och märkningen garanterar god djuromsorg, socialt ansvar och hållbart klimat. Märkningen används både på livsmedel, restauranger och butiker. All KRAV-certifierad verksamhet kontrolleras minst en gång per år.
Läs mer på: www.krav.se
FCT
Forest Stewardship Council, är en internationell organisation som tagit fram riktlinjer för hållbart skogsbruk och märkningen garanterar att produkten innehåller trä från ett FCT-certifierat skogsbruk. Märkningen används vanligtvis på möbler, grillkol och byggmaterial.
Läs mer på: www.fct-sverige.org
Ecolabel
EU:s officiella miljömärkning, vilken fungerar på samma sätt som Svanen. Produkterna granskas ur ett livscykelperspektiv, från råvara till avfall. Märkningen används till bl a. Färg, textil och barnskor.
Läs mer på: www.svanen.se/EU-Ecolabel
MSC
Marine Stewardship Council, är en oberoende, icke vinstdrivande organisation som jobbar för att säkra världens fisketillgångar. MSC-märkningen finns på fisk och fiskprodukter, och den garanterar att fisken inte kommer från ett bestånd som är utfiskat och är fångad med hållbara fångstmetoder.
Läs mer på: www.msc.org
Demeter
Svenska Demeterförbundet är Sveriges kontrollorganisation för biodynamisk odling. De kontrollerar att växtodling, djurhållning, slakterier, butiker, förädlare, grossister och importörer.
Märkningen garanterar att produkten är producerad enligt biodynamiska regler.
Läs mer på www.demeter.nu
Svenskt sigill
Märkningen Svenskt sigill garanterar att varan kommer från Svenska kontrollerade gårdar. Svenskt sigill är ingen miljömärkning, men har vissa krav på god djuromsorg, spårbarhet och miljöhänsyn och öppna landskap. GMO är inte tillåtet.
Läs mer på: www.svensksigill.se
Nyckelhålet
Nyckelhålet är inte heller någon miljömärkning. Nyckelhålsmärkningen är framtagen av livsmedelsverket, och det är en vägledning för konsumenter att välja nyttigare alternativ i mataffären. Nyckelhålsmärkta varor innehåller ofta mindre fett, salt, socker eller mer fullkorn eller fibrer än andra livsmedel inom samma varukategori.
Läs mer på: www.slv.se
Rainforest alliance
Rainforrest alliance är en internationell naturskyddsorganisation som arbetar för att bevara biologisk mångfald och skapa bättre förhållande för odlare. Reglerna tas fram i samarbete med lokala naturskyddsorganisationer. Märkningen hittar du på t ex bananer, kaffe och kakao.
Läs mer på: www.rainforrest-alliance.org
Fairtrade
Fairtrade är en oberoende produktmärkning garanterar att produkten uppfyller internationella fairtradekriterier. Dessa kriterier innebär att odlare och producenter får skäligt betalt för sina varor och möjlighet att organisera sig fackligt. Att barnarbete och diskriminering motverkas samt att främja ekologisk produktion och miljöhänsyn. Märkningen kan du hitta på importerade produkter.
Läs mer på: www.fairtrade.se
Vad är närproducerat?
Genom att välja närproducerade varor så minskar vi onödiga transporter och koldioxidutsläppen som dessa alstrar. Att välja närproducerat kan vara lite svårt ibland, eftersom det inte finns några tydliga regler för exakt vad som är närproducerat. ”Så nära som möjligt är en bra grundregel”
Det innebär (oftast) att grönsakerna på bondens egen marknad är mer närproducerade än de du hittar i din mataffären. Men det innebär även att båtfraktade apelsiner från Spanien är fortfarande mer närproducerade än flygtransporterade äpplen från Nya Zeeland.
Att välja rätt sorts kött
70 % av Sveriges åkermark går till odling av djurfoder och för att framställa 1 kg nötkött krävs 10 kg spannmål till foder. 18% av alla världens växthusgasutsläpp kommer från köttindustrin. Att minska på köttet är därför en av de viktigaste förändringar du kan göra för att minska din negativa klimatpåverkan. Det krävs också att vi väljer kött med omsorg. Kor släpper ut mycket metangas. Å andra sidan så äter korna gräs, vilket är en energikälla som vi människor inte kan utnyttja. Korna hjälper även till att hålla efter våra ängar och öppna landskap.
Gris- och kyckling kräver mindre foder per kilo kött, men deras foder konkurrerar med människors mat. Fodret består i huvudsak av spannmål, vilket vi människor skulle kunna äta direkt istället, till en lägre energikostnad.
När du äter nötkött, välj kravmärkt- och naturbeteskött.
Gris- och kycklingkött bör vi minska på och istället kan vi äta lite mer lamm- och viltkött.
Att välja rätt sorts fisk
90% av våra vanligaste matfiskar hotade av utfiskning. Idag används storskaliga och ohållbara fiskemetoder som skadar både fiskarna och den biologiska mångfalden i haven. Resultatet av dessa fiskemetoder är att 25% av all fångst och bifångst, vilken även innebär småfisk, havsfåglar och andra djur som lever vid havet, slängs tillbaka och dör. Om mer skonsamma fiskemetoder användes skulle delar av fiskebestånden ha tid att återhämta sig och fisken skulle räcka även till kommande generationer.
Att odla fisk är resurskrävande. För att framställa 1 kg odlad lax krävs 2,5 kg vildfångad fisk som foder. Även andra djur, t ex höns, matas ofta med fiskrens.
När du köper fisk, leta efter fisk märkt med KRAV- eller MSC (Se märkningar och certifieringar.) Dessa märkningar garanterar att fisken är fångad med skonsamma fiskemetoder och kommer från hållbara bestånd.
Se även WWF:s fiskeguide: http://www.wwf.se/source.php/1196785/WWFs%20Fickguide.pdf
Släng inte maten -tips:
Idag slängs 25% av all mat som köps in i de svenska hemmen. Hur ekologisk, närproducerad, säsongsanpassad och näringsriktig maten än är så gör den ändå ingen nytta om den hamnar i soptunnan. Att slänga mat är nog det sämsta man kan göra för klimatet.
1. Använd resterna!
2. Storhandla med måtta och köp inte mer än du behöver.
3. Lita mer på dina sinnen. Ta bäst före datumet med en nypa salt, ofta håller produkten mycket längre. Se efter, smaka, lukta och använd ditt sunda förnuft, snarare än siffrorna på förpackningen.
Föreläsningar
Grön och framgångsrik restaurang
För dig som är kock, kökschef, restaurangägare eller lärare/elev på en restaurangskola. Du har förstått att miljötrenden är här för att stanna och vill ta steget mot en klimatsmart verksamhet.
Du får lära dig om matens koppling till klimatförändringarna, samt hur du minskar din verksamhets miljöpåverkan, – utan att göra avkall på vinsten.
Klimatsmart i stor skala
För dig som jobbar med storskalig matlagning. T ex kostchef eller måltidsplanerare, köks- eller restaurangpersonal, måltidsbiträde, lärare- eller elev på restaurangutbildning m.m. Du får lära dig om matens koppling till klimatförändringarna, hur du lagar klimatsmart mat i stor skala inom budgetramarna, samtidigt som du behåller matgästerna nöjda.
Vilse i grönsaksdisken? -Klimatsmart konsument.
För dig som vill handla- och leva klimatsmart. T ex Livsmedelsbutikspersonal och butikschefer, lärare och skolelever, föreningar och organisationer, företag m.m.
Alla påverkar vi klimatet, och alla måste vi äta. Ett enkelt sätt att minska vår klimatpåverkan är att börja med maten. Du får lära dig om matens koppling till klimatförändringarna, grunderna i klimatsmart mat, vad du bör tänka på både i mataffären och hemma i köket.
Workshops
För dig som vill ha fortbildning, utbildning eller bara inspiration att komma igång med klimatsmart mat.
Lite snack och mycket verkstad –en inspirerande matlagningsworkshop.
En hel- eller halvdagsworkshop där vi tillsamman diskuterar-, lagar- och äter klimatsmart mat. Du får lära dig enkla och klimatsmarta recept från min egen kokbok KLIMATEN, samt hur man kan improvisera kring säsongbetonade råvaror.
Smaka dig till en hållbar framtid
Stor grupp och litet kök? En halvdagsworksop med demonstration inför publik av ett antal klimatsmarta rätter från min egen kokbok KLIMATEN. Detta följs sedan av mingel och provsmakningar.
Klimatsmart mat, utanför köket
Vad är viktigast, ekologiskt eller närproducerat? Är det smartare att småhandla än att storhandla? Hur vet jag när en vara är i säsong? En halvdagsworkhop utanför köket med värderingsövningar, frågeställningar, gruppdiskussioner och strategier kring klimatsmart mat, anpassat för att driva din verksamhet framåt.
För mer info, bokning och kontakt:
info@elsashalsa.se
tfn. 0730-223909
