Jag håller föreläsningar, workshops och temadagar om smart mat som inspirerar och engagerar. Elsas hälsa – För en lite matnyttigare och smartare konferens, temadag eller kompetensutveckling.
Bloggande från tåget på väg hem till Tjälvesta och en helg full av god mat, natursköna promenader, eventuellt lite skogsplantering och en hel del tentaplugg. Om internetuppkopplingen är på min sida så kommer lite fler uppdateringar under helgen, annars får ni vänta några dagar.
Ha en riktigt skön helg!
Ni kanske trodde att det bara är på tecknade filmer och Charlie Chaplin som brukar snubbla på bananskal? Så är inte fallet. På Ica Maxi i Södertälje har man faktiskt slutat med att dela ut gratis bananer i fruktdisken, p g a att tre kunder har halkat på bananskalen och slagit sig. Om detta var USA så hade en stämningsansökan inte varit långt borta, nu fick ICA-handlaren dock nöja sig med några surt muttrande kunder och ett par blåmärken på sitt samvete.
Visste du förresten att Svenskarna är, bortsett från producentländerna, det näst mest bananätande landet i världen? (Finland ligger ännu högre.) Bananer är importerade, ofta mycket hårt besprutade, och fraktas i kylbåtar som är mycket energikrävande att driva. Mitt råd; Unna dig ekologiska bananer något tillfälle i bland, och ät äpplen eller apelsiner till vardags.
Sitter du ner just nu? Ställ dig genast upp, du svävar i livsfara!
En ny Australiensisk studie visar att de som sitter mer än 11 timmar per dygn löper 40% större risk för att dö i förtid än de som sitter max fyra timmar per dygn. Lite orättvist kan man tycka, eftersom alla kockar, brevbärare och byggnadsarbetare som har aktiva jobb får 8 timmar ”gratis” aktivitet, medan kontorsmurvlarna får jobba hårt för att inte komma över 11 timmar per dag.
Som de flesta andra nya rön så väljer jag även här att ta nyheten med en nypa salt, men faktum kvarstår att en aktiv livsstil med många cykelturer och promenader gör betydligt större nytta för både vikten, ämnesomsättningen och blodfetterna, än att sitta framför en dator 8 h per dag och sedan svettas lite på gymmet några gånger i veckan. Nog skrivet, nu ska jag ut och ta en promenad.
Idag publicerade DN en rapport som visar att närproducerad mat inte alltid är det klimatsmartaste valet. T ex färsk svensk broccoli kan ha högre klimatpåverkan, då den har odlats i växthus, än fryst importerad broccoli från sydamerika som frilandsodlats under optimala förhållanden och fraktats med båt till Sverige.
http://www.dn.se/ekonomi/narodlat-inte-alltid-det-basta
Att handla närproducerat kan göras av många olika orsaker, t ex som att stödja det lokala näringslivet eller för att Sverige har bättre produktionsförhållanden och hårdare djurhållnigskrav än många andra länder. Idag blir världens matproduktion allt mer globaliserad. Själv tycker jag att det är viktigt att i viss mån stödja den svensk produktionen. Kanske inte för att det är det klimatsmartaste valet i alla lägen, men för att jag tycker att det är viktigt att vi inte bara lägger vårt öde i andra länders händer.
Men faktum kvarstår att det viktigaste för klimatet och miljön är inte var maten produceras utan hur den produceras. Och detta innebär ibland att det är bättre att köpa frysta importerade grönsaker än svenska färska. De bästa matvalen du kan göra för klimatet är:
Oavsett om det är producerat i Sverige eller så så krävs mycket energi och foder för att föda upp kött. Det vegetariska alternativet är nästan alltid det klimatsmartare valet, oavsett var i världen det är odlat.
När svenska grönsaker inte är i säsong så odlas de i växthus, vilka har hög klimatpåverkan. Passa på och njut av dessa under sommarhalvåret och köp svenska rotfrukter, lök, potatis och kål under vinterhalvåret.
Ju kortare hållbarhet, desto snabbare resa. Det innebär att kaffe och socker som har lång hållbarhet har båtfraktats, vilket har låg klimatpåverkan. Dessa varor kan ätas med relativt gått klimatsamvete. Däremot de importerade färska sockerärtorna, jordgubbarna och avocadon har kort hållbarhet och måste därför flygfraktas, vilket har 600 ggr högre klimatpåverkan. Om du följer det föregående rådet ”ät efter säsong” så kommer du automatiskt inte köpa flygfraktad mat. Men för de där speciella tillfällena när du vill unna dig något extra; välj det frysta/ konserverade alternativet.
Vem säger att skolmaten är äcklig?
(Det kanske ingen säger längre förresten, det var ett tag sedan jag gick i skolan.) Hursomhelst, om det finns några skolmatsskeptiker kvar där ute så kan jag varmt rekomendera ett besök till Rosendahlsgymnasiet i Uppsala, där jag idag gjorde ett kulinariskt studiebesök.
Vegetarisk moussaka med spenatsallad, kikärtsröra, ostsallad och coleslaw. Himmelsk gott och fantaskiskt prisvärt, (40 kr inkl sallad och bröd.)
Att vara vegetarian i början av 00-talet på Kumlagymnasiet har lämnat mörka minnen av proteinfattiga fil- och flingorluncher och microvärmda selleribiffar. Det är därför jag nu med stor stolthet kan meddela att skolmaten har fått revanch!
Har du ibland svårt att veta hur du ska prioritera vilka varor du ska satsa på när du köper ekologiskt? Här kommer naturskyddsföreningens lista på fem miljöbovar där det är extra viktigt att välja eko.
Kaffe
På kaffeplantager används ett av världens farligaste bekämpningsmedel som varit förbjudet länge i Sverige och EU. Det skadar – och dödar – både natur, djur och människor. Välj ekologiskt kaffe så gör du stor nytta för en liten kostnad.
Bananer och vindruvor
Två frukter som är riktigt hårt besprutade. På bananodlingar används extremt miljöfarliga bekämpningsmedel som ger arbetarna och deras barn nervskador. Och vindruvor, med sina tunna skal, kan innehålla rester av flera kemiska bekämpningsmedel. I ett EU-stickprov på ett paket russin hittades till exempel rester av 26 olika bekämpningsmedel. Om du inte hittar ekologiska bananer, vindruvor, russin eller vin kan det alltså vara en idé att välja något annat.
Mejeriprodukter
För några kronor extra kan du få mejerivaror som gör stor nytta både i Sverige och i andra delar av världen. På hemmaplan bidrar du till friskare vatten, gladare djur, mindre gifter och att fler fåglar och blommor trivs. Och i länder som Brasilien behöver ingen regnskog skövlas eller natur och människor förgiftas för att svensk boskap ska få billigt foder.
Kött
När du äter kött är det bäst att välja ekologiskt, av samma anledningar som för mejeriprodukterna. Finns inte ekologiskt, så är kött från svenska djur som betat utomhus ett alternativ. Men det viktigaste av allt är faktiskt att käka mindre kött överhuvudtaget.
Potatis
Här gör du också en stor insats för en liten slant. Potatis är den gröda som besprutas mest i Sverige. Skurken nummer ett är King Edward – en kung som borde störtas!
http://www.naturskyddsforeningen.se/gron-guide/ata/5-varstingar/
Den internationella trenden i matbutikerna växer sig allt starkare. Hyllan med världsmat har börjat ta plats och synas. Från att ha varit förpassad till en liten förtryckt hylla med några ledsna burkar med inlagda vinbladsdolmar och feferoni längst bak i butiken, har den nu gått förbi både mejerikylen och diskmedlet, och börjar nu ta upp kampen om platsen i butikens hjärta -tacohyllan.
http://www.dn.se/ekonomi/varldsmaten-tar-storre-plats-i-butikerna
Skämt åsido, men svenskarna har onekligen börjat vidga sina vyer på den kulinariska kontinenten. Och det handlar inte längre bara om sushi, thaiwok och indisk gryta längre. Idag kan man fynda både koreansk kimchi, kanderad ingefära, syrade grönsaker, japansk omelettmix och polska korvar i nästan varenda närbutik. En spontan tanke kring detta är att det är dåligt ur klimatsynpunkt, eftersom det innebär att vi importerar mat. Må så vara, men transporten är oftast en mycket liten del i råvarans totala klimatpåverkan. Det viktigaste är inte var maten produceras, utan att den produceras (och fraktas) på ett sätt som är hållbart både för miljön och för människorna som arbetar i produktionen. Dessutom är en av de största insatser du kan göra för klimatet idag är att minska på köttet. Många av matkulturerna vi börjar införa innehåller betydligt mindre kött än vad vi traditionellt äter i Sverige idag.
Själv brukar jag hämta inspiration från världens olika kök, använda svenska råvaror. Det brukar kunna bli ganska utmanande och en kul twist på annars väldigt traditionella råvaror. Har ni någon gång testat att göra falafel på gula ärtor?
Vårblommorna slår ut och matlaget prunkar!
På (kanske) årets varmaste dag, i onsdags gick det första utomhusmatlaget av stapeln. Denna gång fick vi ge oss ut på en kollektiv vallfärd ända bort till Ulltuna, men det var det definitivt värt.
Mustig grönsaksratatulle, bönsallad, saltvattenrostad pumpafröblandning och nybakat bröd väntade, till tonerna av… jag vet inte riktigt vad men bra var det.
Överviktiga svenskar köper bantningsprodukter- och tjänster för över 320 miljoner kr per år. DN har gjort en granskning av de vanligaste aktörerna på marknaden. De företag som undersökts är Allévometoden, Viktväktarna, GI-viktkontroll, Itrim, God balans, Prenet, Viktklubb.se, Camebrige viktprogram samt Xtravaganza. http://www.dn.se/livsstil/halsa/bantningsforetagen-har-svart-att-bevisa-effekten
Vid en närmare granskning så visade det sig att endast hälften av de undersökta företagen hade något som helst belägg för vad de påstår i sin marknadsförning. Vissa hävdar att de inte gör några uppföljningar på sina klienter eftersom de ”inte har tillgång till återförsäljarnas kundregister”. Vad som är viktigt att komma ihåg när det gäller dessa bantningsmetoder är vad som faktiskt ger långsiktiga förändringar. Även om en metoder faktiskt håller vad den lovar och ”du går ner 10 kg på tre veckor”, så spelar det kanske ändå inte så stor roll om du ändå är tillbaka på samma övervikt om ett år igen?
Mitt råd:
Skippa quickfixen och investera lite extra tid i en långsam metod som faktiskt håller. Ju långsammare viktnedgång desto enklare blir det både för kroppen och aptiten att anpassa sig, och desto större chans är det att viktnedgången håller livet ut.
Apropå förra veckans blogginlägg om kreativ djuranvändning, där man i Göteborgs innerstad använde frigående grisar som ekologisk plöjningsmetid. I den franska byn Pince, har man nu infört en något udda lösning på problemet med för mycket hushållsavfall. Alla hushåll i byn erbjuds nu två gratis hönor för att ta hand om hushålets organiska avfall. Enligt borgmästarens beräkningar ska hönorna konsumera 150 kg avfall vardera, samt dessutom försörja respektive hushåll med 200 ägg per år.
Jag tycker att det är kul att den stora livsmedelsindustrin från början sågs som ett så otroligt stort framsteg, men att det nu dyker upp allt fler exempel där folk går tillbaka till hushållnings- och produktionsmetoder vi själva använde för 150 år sedan. Jag tror det bästa är att försöka hitta en bra balans mellan storskalighet och ”gör-det- själv.”
